- Checked
- Reference checked
- Work
- Torah / Hebrew Bible
- Language
- Hebrew
- Counted as
- Verse
- Reference
- Torah / Hebrew Bible
- Citation
- Torah / Hebrew Bible Isaiah 22:9
- Reference check
- Tier 1
Opening
Theonyma
Opening page.
Opening
Opening page.
Greek Ordinal
Showing 47 of 148 checked matches: 1 name, 147 texts
Open a name or text for its reference. Text matches are checked source passages.
וְאֵ֨ת בְּקִיעֵ֧י עִיר־ דָּוִ֛ד רְאִיתֶ֖ם כִּי־ רָ֑בּוּ וַֽתְּקַבְּצ֔וּ אֶת־ מֵ֥י הַבְּרֵכָ֖ה הַתַּחְתּוֹנָֽה׃
וַיֹּ֤אמֶר אֵלָיו֙ אַבְשָׁל֔וֹם רְאֵ֥ה דְבָרֶ֖ךָ טוֹבִ֣ים וּנְכֹחִ֑ים וְשֹׁמֵ֥עַ אֵין־ לְךָ֖ מֵאֵ֥ת הַמֶּֽלֶךְ׃
וַיִּבְרַ֣ח אֲדַ֡ד הוּא֩ וַאֲנָשִׁ֨ים אֲדֹמִיִּ֜ים מֵעַבְדֵ֥י אָבִ֛יו אִתּ֖וֹ לָב֣וֹא מִצְרָ֑יִם וַהֲדַ֖ד נַ֥עַר קָטָֽן׃
אַלּֽוּף־ קֹ֛רַח אַלּ֥וּף גַּעְתָּ֖ם אַלּ֣וּף עֲמָלֵ֑ק אֵ֣לֶּה אַלּוּפֵ֤י אֱלִיפַז֙ בְּאֶ֣רֶץ אֱד֔וֹם אֵ֖לֶּה בְּנֵ֥י עָדָֽה׃
תּֽוֹדִיעֵנִי֮ אֹ֤רַח חַ֫יִּ֥ים שֹׂ֣בַע שְׂ֭מָחוֹת אֶת־ פָּנֶ֑יךָ נְעִמ֖וֹת בִּימִינְךָ֣ נֶֽצַח׃
וַיֹּ֣אמֶר יְהוָ֗ה מִ֤י יְפַתֶּה֙ אֶת־ אַחְאָ֔ב וְיַ֕עַל וְיִפֹּ֖ל בְּרָמֹ֣ת גִּלְעָ֑ד וַיֹּ֤אמֶר זֶה֙ בְּכֹ֔ה וְזֶ֥ה אֹמֵ֖ר בְּכֹֽה׃
שׁוֹקָיו֙ עַמּ֣וּדֵי שֵׁ֔שׁ מְיֻסָּדִ֖ים עַל־ אַדְנֵי־ פָ֑ז מַרְאֵ֙הוּ֙ כַּלְּבָנ֔וֹן בָּח֖וּר כָּאֲרָזִֽים׃
וַיִּמָּלֵ֣ט בֵּן־ אֶחָ֗ד לַאֲחִימֶ֙לֶךְ֙ בֶּן־ אֲחִט֔וּב וּשְׁמ֖וֹ אֶבְיָתָ֑ר וַיִּבְרַ֖ח אַחֲרֵ֥י דָוִֽד׃
בְּהַנְחֵ֤ל עֶלְיוֹן֙ גּוֹיִ֔ם בְּהַפְרִיד֖וֹ בְּנֵ֣י אָדָ֑ם יַצֵּב֙ גְּבֻלֹ֣ת עַמִּ֔ים לְמִסְפַּ֖ר בְּנֵ֥י יִשְׂרָאֵֽל׃
וַיֹּ֥אמֶר אַבְרָ֖ם אֶל־ מֶ֣לֶךְ סְדֹ֑ם הֲרִימֹ֨תִי יָדִ֤י אֶל־ יְהוָה֙ אֵ֣ל עֶלְי֔וֹן קֹנֵ֖ה שָׁמַ֥יִם וָאָֽרֶץ׃
שִׁמְעוּ־ נָ֕א אֵ֥ת אֲשֶׁר־ יְהוָ֖ה אֹמֵ֑ר ק֚וּם רִ֣יב אֶת־ הֶהָרִ֔ים וְתִשְׁמַ֥עְנָה הַגְּבָע֖וֹת קוֹלֶֽךָ׃
אַ֨רְתַּחְשַׁ֔סְתְּא מֶ֖לֶךְ מַלְכַיָּ֑א לְעֶזְרָ֣א כָ֠הֲנָא סָפַ֨ר דָּתָ֜א דִּֽי־ אֱלָ֧הּ שְׁמַיָּ֛א גְּמִ֖יר וּכְעֶֽנֶת׃
For he looketh to the ends of the earth, and seeth under the whole heaven;
Let me be weighed in an even balance that God may know mine integrity.
The Lord sent a word into Jacob, and it hath lighted upon Israel.
Moab is destroyed; her little ones have caused a cry to be heard.
The meek will he guide in judgment: and the meek will he teach his way.
And she being with child cried, travailing in birth, and pained to be delivered.
And for the sides of the tabernacle westward he made six boards.
But the LORD hardened Pharaoh’s heart, and he would not let them go.
Nevertheless to abide in the flesh is more needful for you.
bRhaspatim puuSaNam ashvinaa bhagaM svasty a\gniM samidhaanam iimahe
apratiito jayati saM dhanaani pratijanyaany uta yaa sajanyaa
nRbhir vRtraM hanyaama shuushuyaama caaver indra pra No dhiyaH
ashvo na vaajii shunapRSTho asthaad aa yat sedathur dhruvase na yonim
agnir vidvaan sa yajaat sed u hotaa so adhvaraan sa Rtuun kalpayaati
tvaM traataa tvam u no vRdhe bhuur vidyaameSaM vRjanaM jiiradaanum
asya priyo jaritaa yasya sharman nakir devaa vaarayante na martaaH
divo retasaa sacate payovRdhaa tam iimahe sumatii sharma saprathaH
yaa no duure taLito yaa araatayo .abhi santi jambhayaa taa anapnasaH
shatruuyanto abhi ye nas tatasre mahi vraadhanta ogaNaasa indra
ghRtapruSaH saumyaa jiiradaanavaH sapta svasaaraH sadana Rtasya
praacodayat sudughaa vavre antar vi jyotiSaa saMvavRtvat tamo .avaH
tava bhramaasa aashuyaa patanty anu spRsha dhRSataa shoshucaanaH
yasya brahma vardhanaM yasya somo yasyedaM raadhaH sa janaasa indraH
sapta hotraaNi manasaa vRNaanaa invanto vishvam prati yann Rtena
puurvaa vishvasmaad bhuvanaad abodhi jayantii vaajam bRhatii sanutrii
simaa puruu nRSuuto asy aanave .asi prashardha turvashe
yat kaarave dasha vRtraaNy aprati barhiSmate ni sahasraaNi barhayaH
raajaa raaSTraanaam pesho nadiinaam anuttam asmai kSatraM vishvaayu
pra vaaM giraH shasyamaanaa avantu pra stomaaso giiyamaanaaso arkaiH
nahii nu vo maruto anty asme aaraattaac cic chavaso antam aapuH
pra yaH senaaniir adha nRbhyo astiinaH satvaa gaveSaNaH sa dhRSNuH
ثُمَّ نُنَجِّي رُسُلَنَا وَالَّذِينَ آمَنُوا كَذَلِكَ حَقًّا عَلَيْنَا نُنْجِ الْمُؤْمِنِينَ
نَحْنُ أَعْلَمُ بِمَا يَقُولُونَ إِذْ يَقُولُ أَمْثَلُهُمْ طَرِيقَةً إِنْ لَبِثْتُمْ إِلَّا يَوْمًا
وَيَسْتَنْبِئُونَكَ أَحَقٌّ هُوَ قُلْ إِي وَرَبِّي إِنَّهُ لَحَقٌّ وَمَا أَنْتُمْ بِمُعْجِزِينَ
أُولَئِكَ الَّذِينَ خَسِرُوا أَنْفُسَهُمْ وَضَلَّ عَنْهُمْ مَا كَانُوا يَفْتَرُونَ