- Checked
- Reference checked
- Work
- King James Bible
- Language
- English
- Counted as
- Verse
- Reference
- King James Bible
- Citation
- King James Bible Luke 19:41
- Reference check
- Tier 1
Show text
And when he was come near, he beheld the city, and wept over it,
Opening
Opening page.
Hebrew Ordinal
Showing 50 of 173 checked matches: 2 names, 171 texts
Open a name or text for its reference. Text matches are checked source passages.
And when he was come near, he beheld the city, and wept over it,
And Abram journeyed, going on still toward the south.
And Zorobabel begat Abiud; and Abiud begat Eliakim; and Eliakim begat Azor;
Blessed are the meek: for they shall inherit the earth.
I have peace offerings with me; this day have I payed my vows.
Lay thine hand upon him, remember the battle, do no more.
The children of Hashum, two hundred twenty and three.
saasmaakebhir etarii na shuuSair agni STave dama aa jaatavedaaH
enaa patyaa tanva\M saM sRjasvaadhaa jivrii vidatham aa vadaathaH
ashvinaa yajvariir iSo dravatpaaNii shubhas patii
ajohaviin naasatyaa karaa vaam mahe yaaman purubhujaa puraMdhiH
kRdhi praketam upa maasy aa bhara daddhi bhaagaM tanvo\ yena maamahaH
vayaM somasya vishvaha priyaasaH suviiraaso vidatham aa vadema
aa devaanaam agrayaaveha yaatu naraashaMso vishvaruupebhir ashvaiH
shrudhii havam indra maa riSaNyaH syaama te daavane vasuunaam
atraaha tat kaNva eSaaM kaNvatamo naama gRNaati nRNaam
citreva praty adarshy aayaty a\ntar dashasu baahuSu
gambhiiraya RSvayaa yo rurojaadhvaanayad duritaa dambhayac ca
indraaya vishvaa savanaani maanuSaa raataani santu maanuSaa
adha te vishvam anu haasad iSTaya aapo nimneva savanaa haviSmataH
shirimbiThasya satvabhis tebhiS Tvaa caatayaamasi
ava yac chyeno asvaniid adha dyor vi yad yadi vaata uuhuH puraMdhim
sa suSTubhaa sa Rkvataa gaNena valaM ruroja phaligaM raveNa
bhiimo viveSaayudhebhir eSaam apaaMsi vishvaa naryaaNi vidvaan
puurNa aahaavo madirasya madhvo yaM vishva id abhiharyanti devaaH
πλάζʼ ὤμους καθύπερθεν· ὃ δʼ ὑψόσε ποσσὶν ἐπήδα
ἐς πόλεμον προφανέντε σὺν ἡνιόχοισι κακοῖσι·
ἔνθά μιν ἐξ ἵππων πέλασαν χθονί, κὰδ δέ οἱ ὕδωρ
δουρὶ βαλὼν κατὰ μαζὸν ἀριστερόν· αὐτὰρ Ὀδυσσεὺς
τὼ δʼ οὔτʼ ἂψ ἐπὶ νῆας ἐπὶ πλατὺν Ἑλλήσποντον
νῦν δὲ σὲ μὲν παρὰ νηυσὶ κορωνίσι νόσφι τοκήων
πρὸς Τρώων, οἳ ἔχουσι πολὺν πόνον εἵνεκα σεῖο.
ὀφθαλμοῖσιν ἰδών· φάτο γὰρ τίσεσθαι ἀλείτην·
καρπαλίμως δʼ ἀπιόντος ἀκόντισε δουρὶ φαεινῷ.
ὡς ἅμα θʼ οἳ πρῶτοί τε καὶ ὕστατοι υἷες Ἀχαιῶν
Ζεύς, ὅς μιν πλεόνεσσι μετʼ ἀνδράσι μοῦνον ἐόντα
εἰ μή τις θεός ἐστι κοτεσσάμενος Τρώεσσιν
τοίου μιν θάρσευς πλῆσε φρένας ἀμφὶ μελαίνας,
ἀνδρῶν τρεσσάντων, ὅτε τε Ζεὺς ἐν φόβον ὄρσῃ.
πλῆθεν ὁμῶς ἵππων τε καὶ ἀνδρῶν ἀσπιστάων
Πάτροκλον πρόφασιν, σφῶν δʼ αὐτῶν κήδεʼ ἑκάστη.
κεῖσθαι· πάντα δὲ καλὰ θανόντι περ ὅττι φανήῃ·
δοχμώ τʼ ἀΐσσοντε περὶ σφίσιν ἄγνυτον ὕλην
εἰράων προπάροιθε καθήμενοι, αὐτίκʼ ἐφʼ ἵππων
ὅσσʼ Ἀγαμέμνονος ἵπποι ἀέθλια ποσσὶν ἄροντο.
ἢ συσὶ κάπροισιν, τῶν τε σθένος οὐκ ἀλαπαδνόν.
ὥστε ὁ μὲν νόμος ἅγιος, καὶ ἡ ἐντολὴ ἁγία καὶ δικαία καὶ ἀγαθή.
ὣς φάτο, τῇ δʼ ἄρα θυμὸν ἐνὶ στήθεσσιν ὄρινε·
Πάτροκλος δʼ ἑτέρωθεν ἐπεὶ ἴδεν ἔκθορε δίφρου.
τίς δὲ σύ ἐσσι φέριστε τέων δʼ ἔξεσσι τοκήων;