- Checked
- Reference checked
- Work
- King James Bible
- Language
- English
- Counted as
- Verse
- Reference
- King James Bible
- Citation
- King James Bible Numbers 4:17
- Reference check
- Tier 1
Show text
And the LORD spake unto Moses and unto Aaron saying,
Opening
Opening page.
Hebrew Ordinal
Showing 50 of 239 checked matches: 1 name, 238 texts
Open a name or text for its reference. Text matches are checked source passages.
And the LORD spake unto Moses and unto Aaron saying,
What think ye? They answered and said, He is guilty of death.
It was said unto her, The elder shall serve the younger.
My flesh and my skin hath he made old; he hath broken my bones.
arcantu putrakaa uta puraM na dhRSNv a\rcata
apodiico apa shuuraadharaaca urau yathaa tava sharman madema
anuudhaa yadi jiijanad adhaa ca nu vavakSa sadyo mahi duutya\M caran
ayam asmi jaritaH pashya meha vishvaa jaataany abhy a\smi mahnaa
dashasyantaa manave puurvyaM divi yavaM vRkeNa karSathaH
sahasrashiirSaa puruSaH sahasraakSaH sahasrapaat
tebhir etaM sajoSaa vaavashaano\ .agneH piba jihvayaa somam indra
vaataaso na ye dhunayo jigatnavo .agniinaaM na jihvaa virokiNaH
svanaa na yasya bhaamaasaH pavante rocamaanasya bRhataH sudivaH
priitaa iva j~naatayaH kaamam etyaasme devaaso .ava dhuunutaa vasu
imaM yaj~naM divi deveSu dhehi yuuyam paata svastibhiH sadaa naH
aa vaaM devaasa ushatii ushanta urau siidantu subhage upasthe
maateva yad bharase paprathaano janaM-janaM dhaayase cakSase ca
triiNi saraaMsi pRshnayo duduhre vajriNe madhu
prajaayai mRtyave tvat punar maartaaNDam aabharat
pariSkRNvann aniSkRtaM janaaya yaatayann iSaH
nir indra bRhatiibhyo vRtraM dhanubhyo asphuraH
deveSu yasho martaaya bhuuSan dakSaaya raayaH purubhuuSu navyaH
te pratnaaso vyu\STiSu somaaH pavitre akSaran
adhvaryavo yo divyasya vasvo yaH paarthivasya kSamyasya raajaa
baadhataaM dveSo abhayaM kRNotu suviiryasya patayaH syaama
iishaanaad asya bhuvanasya bhuurer na vaa u yoSad rudraad asurya\m
juSasvaagna iLayaa sajoSaa yatamaano rashmibhiH suuryasya
οὕνεκʼ ἄρʼ οὐ τόξοισι μαχέσκετο δουρί τε μακρῷ,
ἀνδρὶ φίλῳ ἐλθόντι γανύσσεται, ὁππότε κεν δὴ
Τρωσί τε καὶ Λυκίοισιν ἐκέκλετο μακρὸν ἀΰσας·
ὣς φάτο, καί ῥʼ ἵππους κέλετο Δεῖμόν τε Φόβον τε
Φηγεύς ῥα πρότερος προΐει δολιχόσκιον ἔγχος·
τεύχεσί τε ξὺν πᾶσι καὶ ἀγχεμάχοις ἑτάροισιν.
πρὸς δʼ ἐμὲ τὸν δύστηνον ἔτι φρονέοντʼ ἐλέησον
Φοῖνιξ μὲν πρώτιστα Διῒ φίλος ἡγησάσθω,
αὖτις ἀπʼ Αὐτομέδοντος. ὃ δʼ εὐξάμενος Διὶ πατρὶ
Τρῳῇσιν· τὼ καί οἱ ἀμυνέμεν ὦρσεν ἑταίρους.
Ἰλίου ἐξαλαπάξαι ἐϋκτίμενον πτολίεθρον,
ὄφρά τί μιν προτιείποι ἀμειβόμενος ἐπέεσσιν.
δύσμορον, ὅν ῥα πατὴρ Κρονίδης ἐπὶ γήραος οὐδῷ
πάντοσε φοιτήτην μένος ὀτρύνοντες Ἀχαιῶν.
λωτὸν ἐρεπτόμενοι ἐλεόθρεπτόν τε σέλινον
χάρμα φίλοις ἑτάροισι γενώμεθα νοστήσαντες,
Ἀτρεὺς δὲ θνῄσκων ἔλιπεν πολύαρνι Θυέστῃ,
ἄρσαντες κατὰ θυμὸν ὅπως ἀντάξιον ἔσται·
σπόγγῳ δʼ ἀμφὶ πρόσωπα καὶ ἄμφω χεῖρʼ ἀπομόργνυ
Πάτροκλος δὲ πρῶτος ἀκόντισε δουρὶ φαεινῷ
οἰσόμενος· τό νυ γὰρ κατεάξαμεν ὃ πρὶν ἔχεσκον
τῶν ἦρχʼ Ἄδρηστός τε καὶ Ἄμφιος λινοθώρηξ
وَجَاءَ السَّحَرَةُ فِرْعَوْنَ قَالُوا إِنَّ لَنَا لَأَجْرًا إِنْ كُنَّا نَحْنُ الْغَالِبِينَ