- Checked
- Reference checked
- Work
- King James Bible
- Language
- English
- Counted as
- Verse
- Reference
- King James Bible
- Citation
- King James Bible Job 33:2
- Reference check
- Tier 1
Show text
Behold, now I have opened my mouth, my tongue hath spoken in my mouth.
Opening
Opening page.
Hebrew Ordinal
Showing 50 of 157 checked matches: 157 texts
Open a name or text for its reference. Text matches are checked source passages.
Behold, now I have opened my mouth, my tongue hath spoken in my mouth.
The tenth to Shimei, he, his sons, and his brethren, were twelve:
Let my heart be sound in thy statutes; that I be not ashamed.
And Coz begat Anub, and Zobebah, and the families of Aharhel the son of Harum.
And the LORD plagued the people, because they made the calf, which Aaron made.
Therefore prophesy against them, prophesy, O son of man.
Also now, behold, my witness is in heaven, and my record is on high.
But man dieth, and wasteth away: yea, man giveth up the ghost, and where is he?
And there was war between Rehoboam and Jeroboam all the days of his life.
Remove not the ancient landmark, which thy fathers have set.
daivyaa hotaaro vanuSanta puurve .ariSTaaH syaama tanvaaaa\ suviiraaH
saa no mandreSam uurjaM duhaanaa dhenur vaag asmaan upa suSTutaitu
ajraa indrasya girayash cid RSvaa gambhiire cid bhavati gaadham asmai
apo yad adrim puruhuuta dardar aavir bhuvat saramaa puurvyaM te
abhivlagya yatra hataa amitraa vailasthaanam pari tRLhaa asheran
aapruSaayan madhuna Rtasya yonim avakSipann arka ulkaam iva dyoH
yo dhaarayaa madhumaaM+ uurmiNaa diva iyarti vaacaM rayiSaaL amartyaH
vaajebhir no vaajasaataav aviDDhy RbhumaaM+ indra citram aa darSi raadhaH
imaa juhvaanaa yuSmad aa namobhiH prati stomaM sarasvati juSasva
abhishriiNan payaH payasaabhi gonaam indrasya tvaM tava vayaM sakhaayaH
kSipad ashastim apa durmatiM hann athaa karad yajamaanaaya shaM yoH
te cid dhi puurve kavayo gRNantaH puro mahii dadhire devaputre
mandro hotaa sa juhvaaaa\ yajiSThaH sammishlo agnir aa jigharti devaan
ye caarhanti marutaH sudaanavaH sman miiLhuSash caranti ye
yo varcinaH shatam indraH sahasram apaavapad bharataa somam asmai
yaatam ashvinaa sukRto duroNam ut suuryo jyotiSaa deva eti
vayaM jayema shatinaM sahasriNaM vaishvaanara vaajam agne tavotibhiH
retodhaa aasan mahimaana aasan svadhaa avastaat prayatiH parastaat
devas tvaSTaa savitaa vishvaruupaH pupoSa prajaaH purudhaa jajaana
yad dha prasarge trikakum \!\ nivartad apa druho maanuSasya duro vaH
apashyaM gopaam anipadyamaanam aa ca paraa ca pathibhish carantam
mahii mitrasya varuNasya maayaa candreva bhaanuM vi dadhe purutraa
havaM ta indra mahimaa vy aaaa\naD brahma yat paasi shavasinn RSiiNaam
ava raajan pashutRpaM na taayuM sRjaa vatsaM na daamno vasiSTham
vishvakarman haviSaa vaavRdhaanaH svayaM yajasva pRthiviim uta dyaam
bRhaspate apa taM vartayaa pathaH sugaM no asyai devaviitaye kRdhi
mitras tan no varuNo maamahanta sharma tokaaya tanayaaya gopaaH
prati Sphura vi ruja viiDv aM+ho jahi rakSo mahi cid vaavRdhaanam
aatmaa te vaato raja aa naviinot pashur na bhuurNir yavase sasavaan
sa sukratur Rtacid astu hotaa ya aaditya shavasaa vaaM namasvaan
dhunetayaH supraketam madanto bRhaspate abhi ye nas tatasre
καὶ παρακύψας βλέπει κείμενα τὰ ὀθόνια, οὐ μέντοι εἰσῆλθεν.
οἱ μὲν ἐξ ⸂ἀγάπης, εἰδότες ὅτι εἰς ἀπολογίαν τοῦ εὐαγγελίου κεῖμαι⸃,
τὸν αὐτὸν ἀγῶνα ἔχοντες οἷον εἴδετε ἐν ἐμοὶ καὶ νῦν ἀκούετε ἐν ἐμοί.
καὶ οὐκ ⸀ἴσχυσεν, οὐδὲ τόπος εὑρέθη ⸀αὐτῶν ἔτι ἐν τῷ οὐρανῷ.
فَأَذَاقَهُمُ اللَّهُ الْخِزْيَ فِي الْحَيَاةِ الدُّنْيَا وَلَعَذَابُ الْآخِرَةِ أَكْبَرُ لَوْ كَانُوا يَعْلَمُونَ
وَأُخْرَى لَمْ تَقْدِرُوا عَلَيْهَا قَدْ أَحَاطَ اللَّهُ بِهَا وَكَانَ اللَّهُ عَلَى كُلِّ شَيْءٍ قَدِيرًا
وَإِنْ تُكَذِّبُوا فَقَدْ كَذَّبَ أُمَمٌ مِنْ قَبْلِكُمْ وَمَا عَلَى الرَّسُولِ إِلَّا الْبَلَاغُ الْمُبِينُ
الَّذِينَ عَاهَدْتَ مِنْهُمْ ثُمَّ يَنْقُضُونَ عَهْدَهُمْ فِي كُلِّ مَرَّةٍ وَهُمْ لَا يَتَّقُونَ
قُلْ لِلَّهِ الشَّفَاعَةُ جَمِيعًا لَهُ مُلْكُ السَّمَاوَاتِ وَالْأَرْضِ ثُمَّ إِلَيْهِ تُرْجَعُونَ