- Checked
- Reference checked
- Work
- King James Bible
- Language
- English
- Counted as
- Verse
- Reference
- King James Bible
- Citation
- King James Bible Deuteronomy 24:2
- Reference check
- Tier 1
Opening
Theonyma
Opening page.
Opening
Opening page.
Hebrew Ordinal
Showing 50 of 122 checked matches: 1 name, 121 texts
Open a name or text for its reference. Text matches are checked source passages.
And when she is departed out of his house, she may go and be another man’s wife.
The LORD maketh poor, and maketh rich: he bringeth low, and lifteth up.
For he was yet in the loins of his father, when Melchisedec met him.
Knowest thou not this of old, since man was placed upon earth,
Known unto God are all his works from the beginning of the world.
And he said unto them, Know ye Laban the son of Nahor? And they said, We know him.
And from that time he sought opportunity to betray him.
Unless the LORD had been my help, my soul had almost dwelt in silence.
Then she said, Did I desire a son of my lord? did I not say, Do not deceive me?
And in the eleventh year of Joram the son of Ahab began Ahaziah to reign over Judah.
Fear not, O land; be glad and rejoice: for the LORD will do great things.
He sitteth alone and keepeth silence, because he hath borne it upon him.
And this I say, lest any man should beguile you with enticing words.
yad viruupaacaram martyeSv avasaM raatriiH sharadash catasraH
yaavanmaatram uSaso na pratiikaM suparNyo\ vasate maatarishvaH
sahasrasaaM vaajinam apratiitam ahihanaM shravasya\M tarutram
te no mitro varuNo aryamaayur indra RbhukSaa maruto juSanta
droNaahaavam avatam ashmacakram aMsatrakoshaM si~ncataa nRpaaNam
asme varSiSThaa kRNuhi jyeSThaa nRmNaani satraa sahure sahaaM+si
sargo na sRSTo arvatiir Rtaaya ~n cakaara mahiir avaniir ahabhyaH
sa hotaa vishvam pari bhuutv adhvaraM tam u havyair manuSa R~njate giraa
devashrutaM vRSTivaniM raraaNo bRhaspatir vaacam asmaa ayachat
vishveSaaM vaH sataaM jyeSThatamaa giirbhir mitraavaruNaa vaavRdhadhyai
uta no devaav ashvinaa shubhas patii dhaamabhir mitraavaruNaa uruSyataam
guuLhaM suuryaM tamasaapavratena turiiyeNa brahmaNaavindad atriH
sa hi svasRt pRSadashvo yuvaa gaNo\ .ayaa iishaanas taviSiibhir aavRtaH
pra shyeno na madiram aMshum asmai shiro daasasya namucer mathaayan
yo vaaM hRdi kratumaaM+ asmad uktaH pasparshad indraavaruNaa namasvaan
yasya te vishvaa bhuvanaani ketunaa pra cerate ni ca vishante aktubhiH
atriM na mahas tamaso .amumuktaM tuurvataM naraa duritaad abhiike
te hi dyaavaapRthivii vishvashambhuva Rtaavarii rajaso dhaarayatkavii
taam maa devaa vy a\dadhuH purutraa bhuuristhaatraam \!\ bhuury aaveshayantiim
ghRtaasutii draviNaM dhattam asme samudra sthaH kalashaH somadhaanaH
aapa oSadhiiH pra tirantu no giro bhago raatir vaajino yantu me havam
yatraasate sukRto yatra te yayus tatra tvaa devaH savitaa dadhaatu
shataM te raajan bhiSajaH sahasram urvii gabhiiraa sumatiS Te astu
Rtasya hi sadaso dhiitir adyaut saM gaarSTeyo vRSabho gobhir aanaT
yat tRtiiyaM savanaM ratnadheyam akRNudhvaM svapasyaa suhastaaH
etaaM sthuuNaam pitaro dhaarayantu te .atraa yamaH saadanaa te minotu
tvaM hi vishvam abhy asi manma pra vedhasash cit tirasi maniiSaam
yaM siim anu pravateva dravantaM vishvaH puurur madati harSamaaNaH
kim atra dasraa kRNuthaH kim aasaathe jano yaH kash cid ahavir mahiiyate
pra babhrave vRSabhaaya shvitiice maho mahiiM suSTutim iirayaami
εἰ γὰρ ὁ θεὸς τῶν κατὰ φύσιν κλάδων οὐκ ἐφείσατο, ⸀οὐδὲ σοῦ φείσεται.
ἐγίνωσκεν γὰρ ὅτι διὰ φθόνον παραδεδώκεισαν αὐτὸν οἱ ἀρχιερεῖς.
ὑμεῖς φωνεῖτέ με Ὁ διδάσκαλος καὶ Ὁ κύριος, καὶ καλῶς λέγετε, εἰμὶ γάρ.
ἀκούσας δὲ ⸂ὁ βασιλεὺς Ἡρῴδης⸃ ἐταράχθη καὶ πᾶσα Ἱεροσόλυμα μετʼ αὐτοῦ,
قُلْ هُوَ الَّذِي أَنْشَأَكُمْ وَجَعَلَ لَكُمُ السَّمْعَ وَالْأَبْصَارَ وَالْأَفْئِدَةَ قَلِيلًا مَا تَشْكُرُونَ
وَقَالَ مُوسَى إِنْ تَكْفُرُوا أَنْتُمْ وَمَنْ فِي الْأَرْضِ جَمِيعًا فَإِنَّ اللَّهَ لَغَنِيٌّ حَمِيدٌ
لَا تَحْسَبَنَّ الَّذِينَ كَفَرُوا مُعْجِزِينَ فِي الْأَرْضِ وَمَأْوَاهُمُ النَّارُ وَلَبِئْسَ الْمَصِيرُ