- Checked
- Reference checked
- Work
- King James Bible
- Language
- English
- Counted as
- Verse
- Reference
- King James Bible
- Citation
- King James Bible 1 Chronicles 11:34
- Reference check
- Tier 1
Opening
Theonyma
Opening page.
Opening
Opening page.
Hebrew Ordinal
Showing 50 of 143 checked matches: 1 name, 142 texts
Open a name or text for its reference. Text matches are checked source passages.
The sons of Hashem the Gizonite, Jonathan the son of Shage the Hararite,
Wisdom crieth without; she uttereth her voice in the streets:
And these were the princes which he had; Azariah the son of Zadok the priest,
Now Joshua was clothed with filthy garments, and stood before the angel.
And were continually in the temple, praising and blessing God. Amen.
Who leave the paths of uprightness, to walk in the ways of darkness;
Many bulls have compassed me: strong bulls of Bashan have beset me round.
He hath caused the arrows of his quiver to enter into my reins.
These are the three sons of Noah: and of them was the whole earth overspread.
Ahi the son of Abdiel, the son of Guni, chief of the house of their fathers.
Many daughters have done virtuously, but thou excellest them all.
Now the first lot came forth to Jehoiarib, the second to Jedaiah,
Persecuted, but not forsaken; cast down, but not destroyed;
For I suppose I was not a whit behind the very chiefest apostles.
asmaakam mitraavaruNaavataM ratham aadityai rudrair vasubhiH sacaabhuvaa
asiM suunaaM navaM carum aad edhasyaana aacitaM vishvasmaad indra uttaraH
tritaaya tad vibhaavary aaptyaaya paraa vahaanehaso va uutayaH suuutayo va uutayaH
aapo na deviir upa yanti hotriyam avaH pashyanti vitataM yathaa rajaH
tvaM taan saM ca prati caasi majmanaagne sujaata pra ca deva ricyase
mandraa kRNudhvaM dhiya aa tanudhvaM naavam aritraparaNiiM kRNudhvam
yuvaM sindhuuM+r abhishaster avadyaad agniiSomaav amu~ncataM gRbhiitaan
tigmaaniikaM svayashasaM janeSu virocamaanam pari SiiM nayanti
devii yadi taviSii tvaavRdhotaya indraM siSakty uSasaM na suuryaH
anantaasa uravo vishvataH siim pari dyaavaapRthivii yanti panthaaH
pra tad viSNu stavate viirye\Na mRgo na bhiimaH kucaro giriSThaaH
puuSaa naH paatu duritaad RtaavRdho rakSaa maakir no aghashaMsa iishata
paro yat tvam parama aajaniSThaaH paraavati shrutyaM naama bibhrat
asmabhyaM su tvam indra taaM shikSa yaa dohate prati varaM jaritre
rushad vasaanaH sudRshiikaruupaH kSitir na raayaa puruvaaro adyaut
kim u shreSThaH kiM yaviSTho na aajagan kim iiyate duutya\M kad yad uucima
aad asya te dhvasayanto vRtherate kRSNam abhvam mahi varpaH karikrataH
sRjo mahiir indra yaa apinvaH pariSThitaa ahinaa shuura puurviiH
tam it pRNakSi vasunaa bhaviiyasaa sindhum aapo yathaabhito vicetasaH
aprakSitaM vasu bibharSi hastayor aSaaLhaM sahas tanvai\ shruto dadhe
didRkSanta uSaso yaamann aktor vivasvatyaa mahi citram aniikam
gharmastubhe diva aa pRSThayajvane dyumnashravase mahi nRmNam arcata
naabhaa yatra prathamaM saMnasaamahe tatra jaamitvam aditir dadhaatu naH
amantavo maaM ta upa kSiyanti shrudhi shruta shraddhivaM te vadaami
shrutarathe priyarathe dadhaanaaH sadyaH puSTiM nirundhaanaaso agman
brahma kRNvanto gotamaaso arkair uurdhvaM nunudra utsadhim pibadhyai
sa vaavRdhaana oSadhiibhir ukSito\ .abhi jrayaaM+si paarthivaa vi tiSThase
duhanty uudhar divyaani dhuutayo bhuumim pinvanti payasaa parijrayaH
οὕτως ἔχεις καὶ σὺ κρατοῦντας τὴν ⸀διδαχὴν Νικολαϊτῶν ὁμοίως.
ταῦτα εἶπεν Ἠσαΐας ⸀ὅτι εἶδεν τὴν δόξαν αὐτοῦ, καὶ ἐλάλησεν περὶ αὐτοῦ.
Ἐγένετο δὲ κατὰ τὸν καιρὸν ἐκεῖνον τάραχος οὐκ ὀλίγος περὶ τῆς ὁδοῦ.
ὁ λαλῶν γλώσσῃ ἑαυτὸν οἰκοδομεῖ· ὁ δὲ προφητεύων ἐκκλησίαν οἰκοδομεῖ.
καὶ πόθεν μοι τοῦτο ἵνα ἔλθῃ ἡ μήτηρ τοῦ κυρίου μου πρὸς ⸀ἐμέ;
وَالَّتِي أَحْصَنَتْ فَرْجَهَا فَنَفَخْنَا فِيهَا مِنْ رُوحِنَا وَجَعَلْنَاهَا وَابْنَهَا آيَةً لِلْعَالَمِينَ
وَمَنْ يَعْمَلْ سُوءًا أَوْ يَظْلِمْ نَفْسَهُ ثُمَّ يَسْتَغْفِرِ اللَّهَ يَجِدِ اللَّهَ غَفُورًا رَحِيمًا
وَدَّتْ طَائِفَةٌ مِنْ أَهْلِ الْكِتَابِ لَوْ يُضِلُّونَكُمْ وَمَا يُضِلُّونَ إِلَّا أَنْفُسَهُمْ وَمَا يَشْعُرُونَ