- Checked
- Reference checked
- Work
- King James Bible
- Language
- English
- Counted as
- Verse
- Reference
- King James Bible
- Citation
- King James Bible Nehemiah 7:30
- Reference check
- Tier 1
Show text
The men of Ramah and Gaba, six hundred twenty and one.
Opening
Opening page.
Hebrew Reduced
Showing 50 of 608 checked matches: 2 names, 606 texts
Open a name or text for its reference. Text matches are checked source passages.
The men of Ramah and Gaba, six hundred twenty and one.
For there is no respect of persons with God.
For the LORD is a great God, and a great King above all gods.
pari dyaavaapRthivii bhuuSati shrutas tena naasatyaa gatam
vRSaa hariH shucir aa bhaati bhaasaa dhiyo hinvaana ushatiir ajiigaH
stomaasas tvaa vicaariNi prati STobhanty aktubhiH
arSaa NaH soma shaM gave dhukSasva pipyuSiim iSam
maa nindata ya imaam mahyaM raatiM devo dadau martyaaya svadhaavaan
dakSiNaavataam id imaani citraa dakSiNaavataaM divi suuryaasaH
dadhaasi ratnaM draviNaM ca daashuSe .agne sakhye maa riSaamaa vayaM tava
indratamaa hi dhiSNyaa maruttamaa dasraa daMsiSThaa rathyaaaa\ rathiitamaa
anu nu sthaaty avRkaabhir uutibhii ratham mahe sanaye vaajasaataye
mRgo na bhiimaH kucaro giriSThaaH paraavata aa jaganthaa parasyaaH
itthaa gRNanto mahinasya sharman divi Syaama paarye goSatamaaH
attaa haviiMSi prayataani barhiSy athaa rayiM sarvaviiraM dadhaatana
yat te divo duhitar martabhojanaM tad raasva bhunajaamahai
adhaarayatam pRthiviim uta dyaam mitraraajaanaa varuNaa mahobhiH
ko addhaa veda ka iha pra vocat kuta aajaataa kuta iyaM visRSTiH
asyed eva shavasaa shuSantaM vi vRshcad vajreNa vRtram indraH
atiSThantiinaam aniveshanaanaaM kaaSThaanaam madhye nihitaM shariiram
ye tvaam indra na tuSTuvur RSayo ye ca tuSTuvuH
vaso neSi ca parSi caaty aMhaH kRdhii no raaya ushijo yaviSTha
visho yena gachatho devayantiiH kutraa cid yaamam ashvinaa dadhaanaa
divodaasaaya navatiM ca navendraH puro vy aai\rac chambarasya
ῥίμφα μάλʼ, οὐδʼ ὑπένερθε διαίνετο χάλκεος ἄξων·
Τρωσὶν ἐφʼ ἱπποδάμοισι φέρειν πολύδακρυν Ἄρηα.
πεξαμένη χερσὶ πλοκάμους ἔπλεξε φαεινοὺς
αἳ δʼ ὅτʼ Ἀλεξάνδροιο δόμον περικαλλέʼ ἵκοντο,
Ἰδομενεῦ, Κρητῶν βουληφόρε χαλκοχιτώνων,
Πάνδαρον ἀντίθεον διζήμενος εἴ που ἐφεύροι·
ποιμαίνοντʼ ἐπʼ ὄεσσι λαβών, καὶ ἔλυσεν ἀποίνων.
οὔτασται δʼ Ὀδυσεὺς δουρικλυτὸς ἠδʼ Ἀγαμέμνων,
δουρὶ δʼ ἐπαΐσσων προσέφη κρατερὸς Διομήδης·
ἔνθʼ Ὕπνος μὲν ἔμεινε πάρος Διὸς ὄσσε ἰδέσθαι
ὦ φίλοι οὐκ ἂν δή τις ἀνὴρ πεπίθοιθʼ ἑῷ αὐτοῦ
οὔτε ποτʼ ἀντεφέροντο μάχῃ, ἀλλʼ αἰὲν ὀπίσσω
ἥμενον· ἀμφὶ δέ μιν θυόεν νέφος ἐστεφάνωτο.
ὣς οἳ μὲν περὶ νηὸς ἐϋσσέλμοιο μάχοντο·
οὐ γάρ πώ ποτέ μʼ ὧδε θεᾶς ἔρος οὐδὲ γυναικὸς
ἀλλʼ Ἕκτωρ πυρὸς αἰνὸν ἔχει μένος, οὐδʼ ἀπολήγει
βεβλήκοι, ὃ μὲν αὖθι πεσὼν ἀπὸ θυμὸν ὄλεσσεν,
ὥς μοι καὶ τόνδʼ ἄνδρα πελώριον ἐξονομήνῃς
στῆ δὲ ταφών· ὄπιθεν δὲ μετάφρενον ὀξέϊ δουρὶ
ἄκρην κὰκ κορυφήν, ὅθι τε πρῶται τρίχες ἵππων
ἤδη ὑμεῖς καθαροί ἐστε διὰ τὸν λόγον ὃν λελάληκα ὑμῖν·
θήγων λευκὸν ὀδόντα μετὰ γναμπτῇσι γένυσσιν,
νηλεές, ὃς παρὰ νηυσὶν ἔχεις ἀέκοντας ἑταίρους·
ὁρμαίνοντʼ ἀνὰ θυμὸν ὅπως Πρίαμον βασιλῆα
ἀφραδέως, μή πως τάχʼ ὑπʼ αὐτοῦ δουρὶ δαμήῃς.
قَالَ إِنَّمَا أَشْكُو بَثِّي وَحُزْنِي إِلَى اللَّهِ وَأَعْلَمُ مِنَ اللَّهِ مَا لَا تَعْلَمُونَ