- Checked
- Reference checked
- Work
- King James Bible
- Language
- English
- Counted as
- Verse
- Reference
- King James Bible
- Citation
- King James Bible Luke 1:62
- Reference check
- Tier 1
Show text
And they made signs to his father, how he would have him called.
Opening
Opening page.
Hebrew Reduced
Showing 50 of 398 checked matches: 398 texts
Open a name or text for its reference. Text matches are checked source passages.
And they made signs to his father, how he would have him called.
And upon Dibon, and upon Nebo, and upon Bethdiblathaim,
And the sons of Hebron; Korah, and Tappuah, and Rekem, and Shema.
And he judged Israel twenty and three years, and died, and was buried in Shamir.
If I have walked with vanity, or if my foot hath hasted to deceit;
And they returned from searching of the land after forty days.
For it is written, He shall give his angels charge over thee, to keep thee:
And David was the youngest: and the three eldest followed Saul.
And the children of Israel set forward, and pitched in Oboth.
And as I may so say, Levi also, who receiveth tithes, payed tithes in Abraham.
He hath hedged me about, that I cannot get out: he hath made my chain heavy.
Gather not my soul with sinners, nor my life with bloody men:
tubhyaM shcotanty adhrigo shaciiva stokaaso agne medaso ghRtasya
pra suurash cakraM vRhataad abhiike .abhi spRdho yaasiSad vajrabaahuH
nuu cin na indro maghavaa sahuutii daano vaajaM ni yamate na uutii
yaM smaa pRchanti kuha seti ghoram utem aahur naiSo astiity enam
maatuS pade parame anti Sad gor vRSNaH shociSaH prayatasya jihvaa
sa tvaM no maghavann indra girvaNo veno na shRNudhii havam
tasmaa arcaama kRNavaama niSkRtiM shaM no astu dvipade shaM catuSpade
ubhe cid indra rodasii mahitvaa papraatha taviSiibhis tuviSmaH
ayaM dyotayad adyuto vy a\ktuun doSaa vastoH sharada indur indra
yad ashvinaa uuhathur bhujyum astaM shataaritraaM naavam aatasthivaaMsam
pra yam antar vRSasavaaso agman tiivraaH somaa bahulaantaasa indram
bhadram bhala tyasyaa abhuud yasyaa udaram aamayad vishvasmaad indra uttaraH
stuta indro maghavaa yad dha vRtraa bhuuriiNy eko apratiini hanti
adhvaryor vaa pari vaa yaH pavitraat taM te juhomi manasaa vaSaTkRtam
upo venasya joguvaana oNiM sadyo bhuvad viiryaaaa\ya nodhaaH
shubhram andho devavaatam apsu dhuuto nRbhiH sutaH
paraavataH sumatim bhikSamaaNaa vi sindhavaH samayaa sasrur adrim
mahiSaaso maayinash citrabhaanavo girayo na svatavaso raghuSyadaH
vaacaM su mitraavaruNaav iraavatiim parjanyash citraaM vadati tviSiimatiim
sarvaM tad eSaaM samRdheva parva yat suvaaco vadathanaadhy apsu
sugur asat suhiraNyaH svashvo bRhad asmai vaya indro dadhaati
samo divaa dadRshe rocamaanaH kratvaa kRtaH sukRtaH kartRbhir bhuut
ashvo na krado vRSabhir yujaanaH siMho na bhiimo manaso javiiyaan
maghonaam aayuH pratiran mahi shrava indraaya soma pavase vRSaa madaH
naasmai tRNaM nodakam aa bharanty uttaro dhuro vahati pradedishat
sa no neSan neSatamair amuuro .agnir vaamaM suvitaM vasyo acha
manojuvo vRSaNo viitapRSThaa eha svaraajo ashvinaa vahantu
abhiipato vRSTibhis tarpayantaM sarasvantam avase johaviimi
sujanmanii dhiSaNe antar iiyate devo devii dharmaNaa suuryaH shuciH
ukthair ya enoH paribhuuSati vrataM stomair aabhuuSati vratam
avaasRjo nivRtaaH sartavaa apaH satraa vishvaM dadhiSe kevalaM sahaH
εἶπεν οὖν ὁ Ἰησοῦς τοῖς δώδεκα· Μὴ καὶ ὑμεῖς θέλετε ὑπάγειν;
καίτοιγε Ἰησοῦς αὐτὸς οὐκ ἐβάπτιζεν ἀλλʼ οἱ μαθηταὶ αὐτοῦ—
ἀνδρὸς ἀκοντίσσαντος· ὃ δʼ οὐχ ἅλιον βέλος ἧκεν,
ἑπτὰ μὲν ἐκ κλισίης τρίποδας φέρον, οὕς οἱ ὑπέστη,
Γλαῦκος δʼ Ἱππολόχοιο πάϊς Λυκίων ἀγὸς ἀνδρῶν
وَإِذَا قَرَأْتَ الْقُرْآنَ جَعَلْنَا بَيْنَكَ وَبَيْنَ الَّذِينَ لَا يُؤْمِنُونَ بِالْآخِرَةِ حِجَابًا مَسْتُورًا
هُوَ الَّذِي خَلَقَكُمْ مِنْ طِينٍ ثُمَّ قَضَى أَجَلًا وَأَجَلٌ مُسَمًّى عِنْدَهُ ثُمَّ أَنْتُمْ تَمْتَرُونَ