- Checked
- Reference checked
- Work
- King James Bible
- Language
- English
- Counted as
- Verse
- Reference
- King James Bible
- Citation
- King James Bible John 7:51
- Reference check
- Tier 1
Show text
Doth our law judge any man, before it hear him, and know what he doeth?
Opening
Opening page.
Hebrew Reduced
Showing 50 of 356 checked matches: 356 texts
Open a name or text for its reference. Text matches are checked source passages.
Doth our law judge any man, before it hear him, and know what he doeth?
Hear my voice, O God, in my prayer: preserve my life from fear of the enemy.
And Barnabas determined to take with them John, whose surname was Mark.
Now when Jesus was in Bethany, in the house of Simon the leper,
A time to kill, and a time to heal; a time to break down, and a time to build up;
And they brought the young man alive, and were not a little comforted.
So the children of Israel served Eglon the king of Moab eighteen years.
Seven times a day do I praise thee because of thy righteous judgments.
Ye see then how that by works a man is justified, and not by faith only.
But other of the apostles saw I none, save James the Lord’s brother.
yuunaH sukSatraan kSayato divo nRRn aadityaan yaamy aditiM duvoyu
vaatatviSo maruto varSanirNijo yamaa iva susadRshaH supeshasaH
aagan deva Rtubhir vardhatu kSayaM dadhaatu naH savitaa suprajaam iSam
svasti naH putrakRtheSu yoniSu svasti raaye maruto dadhaatana
saudhanvanaasash caritasya bhuumanaagachata savitur daashuSo gRham
daadhaara dakSam uttamam aharvidaM vrajaM ca viSNuH sakhivaaM+ aporNute
tisro yahvasya samidhaH parijmano .agner apunann ushijo amRtyavaH
uurdhvo graavaa bRhad agniH samiddhaH priyaa dhaamaany aditer upasthe
pra vaataa vaanti patayanti vidyuta ud oSadhiir jihate pinvate sva\H
rare vaaM stomaM vidatheSu viSNo pinvatam iSo vRjaneSv indra
yo me pRNaad yo dadad yo nibodhaad yo maa sunvantam upa gobhir aayat
ghRtair ghRtasnuu adha yad vaam asme adhvaryavo na dhiitibhir bharanti
tvaM tugraM vetasave sacaahan tvaM tujiM gRNantam indra tuutoH
devo no atra savitaa nv artham praasaaviid dvipat pra catuSpad ityai
asmaabhiS Te suSahaaH santu shatravas tvayaa vayaM taan vanuyaama saMgame
aa dhenavo maamateyam avantiir brahmapriyam piipayan sasminn uudhan
agninendreNa varuNena viSNunaadityai rudrair vasubhiH sacaabhuvaa
tviSiimanto adhvarasyeva didyut tRSucyavaso juhvo\ naagneH
yuvaM viprasya jaraNaam upeyuSaH punaH kaler akRNutaM yuvad vayaH
rudraasa eSaam iSiraaso adruha spashaH sva ~ncaH sudRsho nRcakSasaH
endro barhiH siidatu pinvataam iLaa bRhaspatiH saamabhir Rkvo arcatu
satyaa nRNaam admasadaam upastutir devaa eSaam abhavan devahuutiSu
mitrash ca tubhyaM varuNaH sahasvo .agne vishve marutaH sumnam arcan
kratuuyanti kratavo hRtsu dhiitayo venanti venaaH patayanty aa dishaH
bRhadukSo maruto vishvavedasaH pra vepayanti parvataaM+ adaabhyaaH
stuSe janaM suvrataM navyasiibhir giirbhir mitraavaruNaa sumnayantaa
yasya svaadiSThaa sumatiH pitur yathaa maa no vi yauSTaM sakhyaa mumocatam
ni yaM dadhur manuSyaaaa\su vikSu sva\r Na citraM vapuSe vibhaavam
tvaM rayim puruviiraam u nas kRdhi tvaM tapaH paritapyaajayaH sva\H
pra su gmantaa dhiyasaanasya sakSaNi varebhir varaaM+ abhi Su prasiidataH
saM ca tve jagmur gira indra puurviir vi ca tvad yanti vibhvo\ maniiSaaH
ghRtam agner vadhryashvasya vardhanaM ghRtam annaM ghRtam v asya medanam
οἱ δὲ ἐπεφώνουν λέγοντες· ⸂Σταύρου σταύρου⸃ αὐτόν.
ἂψ ἵππους στρέψαι, τὸν δʼ Ἀντίλοχος μενεχάρμης
οὐρανὸν ἐς πολύχαλκον ἐπέπληγον πόδες ἵππων
καὶ λαβόντες αὐτὸν ἐξέβαλον ἔξω τοῦ ἀμπελῶνος καὶ ἀπέκτειναν.
χειρὸς ἔχων, εἷος θεράπων σχεδὸν ἤλασεν ἵππους.
وَيَزِيدُ اللَّهُ الَّذِينَ اهْتَدَوْا هُدًى وَالْبَاقِيَاتُ الصَّالِحَاتُ خَيْرٌ عِنْدَ رَبِّكَ ثَوَابًا وَخَيْرٌ مَرَدًّا
وَمَا كُنْتَ تَرْجُو أَنْ يُلْقَى إِلَيْكَ الْكِتَابُ إِلَّا رَحْمَةً مِنْ رَبِّكَ فَلَا تَكُونَنَّ ظَهِيرًا لِلْكَافِرِينَ
يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا إِذَا لَقِيتُمُ الَّذِينَ كَفَرُوا زَحْفًا فَلَا تُوَلُّوهُمُ الْأَدْبَارَ