- Checked
- Reference checked
- Work
- Torah / Hebrew Bible
- Language
- Hebrew
- Counted as
- Verse
- Reference
- Torah / Hebrew Bible
- Citation
- Torah / Hebrew Bible Jeremiah 42:21
- Reference check
- Tier 1
Opening
Theonyma
Opening page.
Opening
Opening page.
Latin Classical Ordinal
Showing 50 of 142 checked matches: 142 texts
Open a name or text for its reference. Text matches are checked source passages.
וָאַגִּ֥ד לָכֶ֖ם הַיּ֑וֹם וְלֹ֣א שְׁמַעְתֶּ֗ם בְּקוֹל֙ יְהוָ֣ה אֱלֹֽהֵיכֶ֔ם וּלְכֹ֖ל אֲשֶׁר־ שְׁלָחַ֥נִי אֲלֵיכֶֽם׃
לְבַד֙ מֵאַנְשֵׁ֣י הַתָּרִ֔ים וּמִסְחַ֖ר הָרֹכְלִ֑ים וְכָל־ מַלְכֵ֥י הָעֶ֖רֶב וּפַח֥וֹת הָאָֽרֶץ׃
וַיִּקְשֹׁ֤ר עָלָיו֙ שַׁלֻּ֣ם בֶּן־ יָבֵ֔שׁ וַיַּכֵּ֥הוּ קָֽבָלְ־ עָ֖ם וַיְמִיתֵ֑הוּ וַיִּמְלֹ֖ךְ תַּחְתָּֽיו׃
יַ֗עַן הֱי֤וֹת לְךָ֙ אֵיבַ֣ת עוֹלָ֔ם וַתַּגֵּ֥ר אֶת־ בְּנֵֽי־ יִשְׂרָאֵ֖ל עַל־ יְדֵי־ חָ֑רֶב בְּעֵ֣ת אֵידָ֔ם בְּעֵ֖ת עֲוֺ֥ן קֵֽץ׃
לָכֵן֙ תִּתְּנִ֣י שִׁלּוּחִ֔ים עַ֖ל מוֹרֶ֣שֶׁת גַּ֑ת בָּתֵּ֤י אַכְזִיב֙ לְאַכְזָ֔ב לְמַלְכֵ֥י יִשְׂרָאֵֽל׃
וְצִוָּה֙ הַכֹּהֵ֔ן וְכִ֨בְּס֔וּ אֵ֥ת אֲשֶׁר־ בּ֖וֹ הַנָּ֑גַע וְהִסְגִּיר֥וֹ שִׁבְעַת־ יָמִ֖ים שֵׁנִֽית׃
בִּרְבוֹת֙ הַטּוֹבָ֔ה רַבּ֖וּ אוֹכְלֶ֑יהָ וּמַה־ כִּשְׁרוֹן֙ לִבְעָלֶ֔יהָ כִּ֖י אִם־ ראית רְא֥וּת עֵינָֽיו׃
וַיְהִי֙ מִֽמָּחֳרָ֔ת וַיֵּ֥שֶׁב מֹשֶׁ֖ה לִשְׁפֹּ֣ט אֶת־ הָעָ֑ם וַיַּעֲמֹ֤ד הָעָם֙ עַל־ מֹשֶׁ֔ה מִן־ הַבֹּ֖קֶר עַד־ הָעָֽרֶב׃
And God appeared unto Jacob again, when he came out of Padanaram, and blessed him.
To make the weight for the winds; and he weigheth the waters by measure.
Thou shalt not have in thy bag divers weights, a great and a small.
Nevertheless he regarded their affliction, when he heard their cry:
But wilt thou know, O vain man, that faith without works is dead?
But your eyes have seen all the great acts of the LORD which he did.
And he shall send Jesus Christ, which before was preached unto you:
For whosoever shall call upon the name of the Lord shall be saved.
And his firstborn son Abdon, then Zur, and Kish, and Baal, and Ner, and Nadab.
And bring hither the fatted calf, and kill it; and let us eat, and be merry:
bRhaspatir bhinad adriM vidad gaaH sam usriyaabhir vaavashanta naraH
punar ye cakruH pitaraa yuvaanaa sanaa yuupeva jaraNaa shayaanaa
mRLaa jaritre rudra stavaano .anyaM te asman ni vapantu senaaH
acakrayaa yat svadhayaa suparNo havyam bharan manave devajuSTam
yat te manur yad aniikaM sumitraH samiidhe agne tad idaM naviiyaH
aa vishvataH paa ~ncajanyena raayaa yuuyam paata svastibhiH sadaa naH
niSSidhvariir oSadhiir aapa aastaam indraavaruNaa mahimaanam aashata
aa smaa rathaM na pRtanaasu tiSTha yam bhadrayaa sumatyaa codayaase
iishaana imaa bhuvanaani viiyase yujaana indo haritaH suparNya\H
ta in niNyaM hRdayasya praketaiH sahasravalsham abhi saM caranti
sa sunvata indraH suuryam aa devo riNa~N martyaaya stavaan
braahmaNaasaH pitaraH somyaasaH shive no dyaavaapRthivii anehasaa
vRshcem adhastaad vi rujaa sahasva jahi rakSo maghavan randhayasva
vishvaani shakro naryaaNi vidvaan apo rireca sakhibhir nikaamaiH
naraashaMso no .avatu prayaaje shaM no astv anuyaajo haveSu
pariSadyaM hy araNasya rekNo nityasya raayaH patayaH syaama
yudhe yad iSNaana aayudhaany RghaayamaaNo niriNaati shatruun
tvaam agne a ~Ngiraso guhaa hitam anv avinda~n chishriyaaNaM vane-vane
sa id agniH kaNvatamaH kaNvasakhaaryaH parasyaantarasya taruSaH
yo vardhana oSadhiinaaM yo apaaM yo vishvasya jagato deva iishe
pra suu mahe susharaNaaya medhaaM giram bhare navyasiiM jaayamaanaam
tvaM vRtraaNi haMsy apratiiny eka id anuttaa carSaNiidhRtaa
abhi na iLaa yuuthasya maataa sman nadiibhir urvashii vaa gRNaatu
aditir dyaur aditir antarikSam aditir maataa sa pitaa sa putraH
tad vaaM naraa shaMsyaM raadhyaM caabhiSTiman naasatyaa varuutham
yuSmaakam astu taviSii paniiyasii maa martyasya maayinaH
vayo dadhat padvate rerihat sadaanu shyenii sacate vartaniir aha
oruvyacaaH pRNataam ebhir annair aasya havis tanva\H kaamam RdhyaaH
δίφρῳ ἐφεσταότος· τοῦ μέν ῥʼ ἀπὸ τυτθὸν ἅμαρτεν·
τοῦ μὲν ἅμαρθʼ, ὃ δὲ Λεῦκον Ὀδυσσέος ἐσθλὸν ἑταῖρον
ὣς φάσαν ἣ πληθύς· ἀνὰ δʼ ὃ πτολίπορθος Ὀδυσσεὺς
فَإِنْ تَابُوا وَأَقَامُوا الصَّلَاةَ وَآتَوُا الزَّكَاةَ فَإِخْوَانُكُمْ فِي الدِّينِ وَنُفَصِّلُ الْآيَاتِ لِقَوْمٍ يَعْلَمُونَ