- Checked
- Reference checked
- Work
- Torah / Hebrew Bible
- Language
- Hebrew
- Counted as
- Verse
- Reference
- Torah / Hebrew Bible
- Citation
- Torah / Hebrew Bible Zechariah 9:8
- Reference check
- Tier 1
Opening
Theonyma
Opening page.
Opening
Opening page.
Latin Ordinal
Showing 50 of 122 checked matches: 122 texts
Open a name or text for its reference. Text matches are checked source passages.
וְחָנִ֨יתִי לְבֵיתִ֤י מִצָּבָה֙ מֵעֹבֵ֣ר וּמִשָּׁ֔ב וְלֹֽא־ יַעֲבֹ֧ר עֲלֵיהֶ֛ם ע֖וֹד נֹגֵ֑שׂ כִּ֥י עַתָּ֖ה רָאִ֥יתִי בְעֵינָֽי׃
אִם־ עֲוֺנֵ֙ינוּ֙ עָ֣נוּ בָ֔נוּ יְהוָ֕ה עֲשֵׂ֖ה לְמַ֣עַן שְׁמֶ֑ךָ כִּֽי־ רַבּ֥וּ מְשׁוּבֹתֵ֖ינוּ לְךָ֥ חָטָֽאנוּ׃
עַל־ כֵּן֙ יְזַבֵּ֣חַ לְחֶרְמ֔וֹ וִֽיקַטֵּ֖ר לְמִכְמַרְתּ֑וֹ כִּ֤י בָהֵ֙מָּה֙ שָׁמֵ֣ן חֶלְק֔וֹ וּמַאֲכָל֖וֹ בְּרִאָֽה׃
וְהֶאֶזְנִ֣יחוּ נְהָר֔וֹת דָּלֲל֥וּ וְחָרְב֖וּ יְאֹרֵ֣י מָצ֑וֹר קָנֶ֥ה וָס֖וּף קָמֵֽלוּ׃
יְהוָ֤ה ׀ יִשְׁמְרֵ֣הוּ וִֽ֭יחַיֵּהוּ יאשר וְאֻשַּׁ֣ר בָּאָ֑רֶץ וְאַֽל־ תִּ֝תְּנֵ֗הוּ בְּנֶ֣פֶשׁ אֹיְבָֽיו׃
וַתִּקְרָ֛א אִשָּׁ֥ה חֲכָמָ֖ה מִן־ הָעִ֑יר שִׁמְע֤וּ שִׁמְעוּ֙ אִמְרוּ־ נָ֣א אֶל־ יוֹאָ֔ב קְרַ֣ב עַד־ הֵ֔נָּה וַאֲדַבְּרָ֖ה אֵלֶֽיךָ׃
וְהִנֵּ֨ה דְבַר־ יְהוָ֤ה אֵלָיו֙ לֵאמֹ֔ר לֹ֥א יִֽירָשְׁךָ֖ זֶ֑ה כִּי־ אִם֙ אֲשֶׁ֣ר יֵצֵ֣א מִמֵּעֶ֔יךָ ה֖וּא יִֽירָשֶֽׁךָ׃
עֲשֵֽׂה־ עִמִּ֥י א֗וֹת לְט֫וֹבָ֥ה וְיִרְא֣וּ שֹׂנְאַ֣י וְיֵבֹ֑שׁוּ כִּֽי־ אַתָּ֥ה יְ֝הוָ֗ה עֲזַרְתַּ֥נִי וְנִחַמְתָּֽנִי׃
With the ancient is wisdom; and in length of days understanding.
And he, as a rotten thing, consumeth, as a garment that is moth eaten.
He maketh my feet like hinds’ feet, and setteth me upon my high places.
As for Elkanah: the sons of Elkanah; Zophai his son, and Nahath his son,
I will sing of mercy and judgment: unto thee, O LORD, will I sing.
His head is as the most fine gold, his locks are bushy, and black as a raven.
His left hand should be under my head, and his right hand should embrace me.
I understand more than the ancients, because I keep thy precepts.
The sons of Joseph after their families were Manasseh and Ephraim.
And this he said to prove him: for he himself knew what he would do.
Rtasya yonau sukRtasya loke .ariSTaaM tvaa saha patyaa dadhaami
tasya naakSas tapyate bhuuribhaaraH sanaad eva na shiiryate sanaabhiH
nRbhir vRtraM hanyaama shuushuyaama caaver indra pra No dhiyaH
aaraik panthaaM yaatave suuryaayaaganma yatra pratiranta aayuH
vRtrasya yad badbadhaanasya rodasii made sutasya shavasaabhinac chiraH
puraH purohaa sakhibhiH sakhiiyan dRLhaa ruroja kavibhiH kaviH san
divyaM suparNaM vaayasam bRhantam apaaM garbhaM darshatam oSadhiinaam
raatiSaaco abhiSaacaH svarvidaH sva\r giro brahma suuktaM juSerata
tRtiiye tvaa rajasi tasthivaaMsam apaam upasthe mahiSaa avardhan
pra hinvaano janitaa rodasyo ratho na vaajaM saniSyann ayaasiit
ni tvaa vasiSThaa ahvanta vaajinaM gRNanto agne vidatheSu vedhasaH
divo retasaa sacate payovRdhaa tam iimahe sumatii sharma saprathaH
ava raajan pashutRpaM na taayuM sRjaa vatsaM na daamno vasiSTham
svaavRg devasyaamRtaM yadii gor ato jaataaso dhaarayanta urvii
svadasva havyaa sam iSo didiihy asmadrya\k sam mimiihi shravaaMsi
hotaaraM satyayajaM rodasyor uttaanahasto namasaa vivaaset
dasha raajaanaH samitaa ayajyavaH sudaasam indraavaruNaa na yuyudhuH
vidyaama vastor avasaa gRNanto vidyaameSaM vRjanaM jiiradaanum
prajaa ha tisro atyaayam iiyur ny a\nyaa arkam abhito vivishre
aaraac chatrum apa baadhasva duuram ugro yaH shambaH puruhuuta tena
yaM te kaavya ushanaa mandinaM daad vRtrahaNam paaryaM tatakSa vajram
uteshiSe prasavasya tvam eka id uta puuSaa bhavasi deva yaamabhiH
divi na ketur adhi dhaayi haryato vivyacad vajro harito na raMhyaa
bRhaspatiM vRtrakhaadaM sumedhasam indriyaM somaM dhanasaa u iimahe
tava kratvaa rodasii antaraa kave shucir dhiyaa pavate soma indra te
stego na kSaam aty eti pRthviim mihaM na vaato vi ha vaati bhuuma
καὶ ἤρξαντο παρακαλεῖν αὐτὸν ἀπελθεῖν ἀπὸ τῶν ὁρίων αὐτῶν.
καίτοιγε Ἰησοῦς αὐτὸς οὐκ ἐβάπτιζεν ἀλλʼ οἱ μαθηταὶ αὐτοῦ—
يَقْدُمُ قَوْمَهُ يَوْمَ الْقِيَامَةِ فَأَوْرَدَهُمُ النَّارَ وَبِئْسَ الْوِرْدُ الْمَوْرُودُ
لَا جَرَمَ أَنَّ اللَّهَ يَعْلَمُ مَا يُسِرُّونَ وَمَا يُعْلِنُونَ إِنَّهُ لَا يُحِبُّ الْمُسْتَكْبِرِينَ
رَبُّكُمْ أَعْلَمُ بِمَا فِي نُفُوسِكُمْ إِنْ تَكُونُوا صَالِحِينَ فَإِنَّهُ كَانَ لِلْأَوَّابِينَ غَفُورًا
وَإِذَا يُتْلَى عَلَيْهِمْ قَالُوا آمَنَّا بِهِ إِنَّهُ الْحَقُّ مِنْ رَبِّنَا إِنَّا كُنَّا مِنْ قَبْلِهِ مُسْلِمِينَ