- Checked
- Reference checked
- Work
- Torah / Hebrew Bible
- Language
- Hebrew
- Counted as
- Verse
- Reference
- Torah / Hebrew Bible
- Citation
- Torah / Hebrew Bible Joshua 9:8
- Reference check
- Tier 1
Opening
Theonyma
Opening page.
Opening
Opening page.
Latin Reverse Ordinal
Showing 50 of 111 checked matches: 111 texts
Open a name or text for its reference. Text matches are checked source passages.
וַיֹּאמְר֥וּ אֶל־ יְהוֹשֻׁ֖עַ עֲבָדֶ֣יךָ אֲנָ֑חְנוּ וַיֹּ֨אמֶר אֲלֵהֶ֧ם יְהוֹשֻׁ֛עַ מִ֥י אַתֶּ֖ם וּמֵאַ֥יִן תָּבֹֽאוּ׃
שְׂא֗וּ אֶת־ רֹאשׁ֙ כָּל־ עֲדַ֣ת בְּנֵֽי־ יִשְׂרָאֵ֔ל לְמִשְׁפְּחֹתָ֖ם לְבֵ֣ית אֲבֹתָ֑ם בְּמִסְפַּ֣ר שֵׁמ֔וֹת כָּל־ זָכָ֖ר לְגֻלְגְּלֹתָֽם׃
עודינה עוֹדֵ֙ינוּ֙ תִּכְלֶ֣ינָה עֵינֵ֔ינוּ אֶל־ עֶזְרָתֵ֖נוּ הָ֑בֶל בְּצִפִּיָּתֵ֣נוּ צִפִּ֔ינוּ אֶל־ גּ֖וֹי לֹ֥א יוֹשִֽׁעַ׃
נֹ֣שְׁקֵי קֶ֗שֶׁת מַיְמִינִ֤ים וּמַשְׂמִאלִים֙ בָּֽאֲבָנִ֔ים וּבַחִצִּ֖ים בַּקָּ֑שֶׁת מֵאֲחֵ֥י שָׁא֖וּל מִבִּנְיָמִֽן׃
וִֽידַעְתֶּ֕ם כִּ֚י שִׁלַּ֣חְתִּי אֲלֵיכֶ֔ם אֵ֖ת הַמִּצְוָ֣ה הַזֹּ֑את לִֽהְי֤וֹת בְּרִיתִי֙ אֶת־ לֵוִ֔י אָמַ֖ר יְהוָ֥ה צְבָאֽוֹת׃
וידו וִידֵ֣י אָדָ֗ם מִתַּ֙חַת֙ כַּנְפֵיהֶ֔ם עַ֖ל אַרְבַּ֣עַת רִבְעֵיהֶ֑ם וּפְנֵיהֶ֥ם וְכַנְפֵיהֶ֖ם לְאַרְבַּעְתָּֽם׃
וְעָשָׂ֤ה אֹתָם֙ הַכֹּהֵ֔ן אֶחָ֣ד חַטָּ֔את וְהָאֶחָ֖ד עֹלָ֑ה וְכִפֶּ֨ר עָלָ֧יו הַכֹּהֵ֛ן לִפְנֵ֥י יְהוָ֖ה מִזּוֹבֽוֹ׃
בָּ֤אוּ מְלָכִים֙ נִלְחָ֔מוּ אָ֤ז נִלְחֲמוּ֙ מַלְכֵ֣י כְנַ֔עַן בְּתַעְנַ֖ךְ עַל־ מֵ֣י מְגִדּ֑וֹ בֶּ֥צַע כֶּ֖סֶף לֹ֥א לָקָֽחוּ׃
הַצִּילֵ֥נִי נָ֛א מִיַּ֥ד אָחִ֖י מִיַּ֣ד עֵשָׂ֑ו כִּֽי־ יָרֵ֤א אָנֹכִי֙ אֹת֔וֹ פֶּן־ יָב֣וֹא וְהִכַּ֔נִי אֵ֖ם עַל־ בָּנִֽים׃
וַיַּ֥עַשׂ הָרַ֖ע בְּעֵינֵ֣י יְהוָ֑ה לֹ֣א סָ֗ר מֵֽחַטֹּאות֙ יָרָבְעָ֣ם בֶּן־ נְבָ֔ט אֲשֶׁ֥ר הֶחֱטִ֖יא אֶת־ יִשְׂרָאֵֽל׃
וַיְכַלּ֥וּ לִנְחֹל־ אֶת־ הָאָ֖רֶץ לִגְבֽוּלֹתֶ֑יהָ וַיִּתְּנ֨וּ בְנֵי־ יִשְׂרָאֵ֧ל נַחֲלָ֛ה לִיהוֹשֻׁ֥עַ בִּן־ נ֖וּן בְּתוֹכָֽם׃
O LORD God of hosts, how long wilt thou be angry against the prayer of thy people?
The sons of Laadan; the chief was Jehiel, and Zetham, and Joel, three.
And Moses cried unto the LORD, saying, Heal her now, O God, I beseech thee.
And he believed in the LORD; and he counted it to him for righteousness.
And he went down, and talked with the woman; and she pleased Samson well.
And there they left their images, and David and his men burned them.
Cease from anger, and forsake wrath: fret not thyself in any wise to do evil.
Lo now, his strength is in his loins, and his force is in the navel of his belly.
vishvasya sthaatur jagatash ca gopaa Rju marteSu vRjinaa ca pashyan
pinvataM gaa jinvatam arvato no vardhayatam ashvinaa viiram asme
RSimanaa ya RSikRt svarSaaH sahasraNiithaH padaviiH kaviinaam
upem asthur joSTaara iva vasvo raghviir iva shravaso bhikSamaaNaaH
vaatasya meLiM sacate nijuurvann aashuM na vaajayate hinve arvaa
svaam prajaam bRhaduktho mahitvaavareSv adadhaad aa pareSu
sad asya made sad v asya piitaav indraH sad asya sakhye cakaara
mitraH kRSTiir animiSaabhi caSTe mitraaya havyaM ghRtavaj juhota
hitvii shiro jihvayaa vaavadac carat triMshat padaa ny a\kramiit
shaciiva indram avase kRNudhvam anaanataM damayantam pRtanyuun
kasya kratvaa marutaH kasya varpasaa kaM yaatha kaM ha dhuutayaH
tvaSTaaraM vaayum Rbhavo ya ohate daivyaa hotaaraa uSasaM svastaye
pashuun taaMsh cakre vaayavyaaaa\n aaraNyaan graamyaash ca ye
aa raNvaaso yuyudhayo na satvanaM tritaM nashanta pra shiSanta iSTaye
pRkSo vapuH pitumaan nitya aa shaye dvitiiyam aa saptashivaasu maatRSu
pRshnigaavaH pRshninipreSitaasaH shruSTiM cakrur niyuto rantayash ca
nahi te kSatraM na saho na manyuM vayash canaamii patayanta aapuH
dhruvaM ta indrash caagnish ca raaSTraM dhaarayataaM dhruvam
abhaagaH sann apa pareto asmi tava kratvaa taviSasya pracetaH
pra tu drava pari koshaM ni Siida nRbhiH punaano abhi vaajam arSa
upa jyeSThe varuuthe gabhastau praaye -praaye jigiivaaMsaH syaama
nuunaM na indraaparaaya ca syaa bhavaa mRLiika uta no abhiSTau
kanikradad anu panthaam Rtasya shukro vi bhaasy amRtasya dhaama
maa varpo asmad apa guuha etad yad anyaruupaH samithe babhuutha
evaa mahas tuvijaatas tuviSmaan bRhaspatir vRSabho dhaayi devaH
⸂καὶ ἐλθόντες⸃ οἱ περὶ τὴν ἑνδεκάτην ὥραν ἔλαβον ἀνὰ δηνάριον.
قَدْ جَاءَكُمْ بَصَائِرُ مِنْ رَبِّكُمْ فَمَنْ أَبْصَرَ فَلِنَفْسِهِ وَمَنْ عَمِيَ فَعَلَيْهَا وَمَا أَنَا عَلَيْكُمْ بِحَفِيظٍ
وَإِذَا حُيِّيتُمْ بِتَحِيَّةٍ فَحَيُّوا بِأَحْسَنَ مِنْهَا أَوْ رُدُّوهَا إِنَّ اللَّهَ كَانَ عَلَى كُلِّ شَيْءٍ حَسِيبًا
ذَلِكَ بِأَنَّ اللَّهَ يُولِجُ اللَّيْلَ فِي النَّهَارِ وَيُولِجُ النَّهَارَ فِي اللَّيْلِ وَأَنَّ اللَّهَ سَمِيعٌ بَصِيرٌ
اللَّهِ الَّذِي لَهُ مَا فِي السَّمَاوَاتِ وَمَا فِي الْأَرْضِ وَوَيْلٌ لِلْكَافِرِينَ مِنْ عَذَابٍ شَدِيدٍ
إِنْ يَثْقَفُوكُمْ يَكُونُوا لَكُمْ أَعْدَاءً وَيَبْسُطُوا إِلَيْكُمْ أَيْدِيَهُمْ وَأَلْسِنَتَهُمْ بِالسُّوءِ وَوَدُّوا لَوْ تَكْفُرُونَ